frågor & svar

Nej. Forskning visar att effekten av solens variationer på jordens globala temperatur under perioden 1980 - 2010 var långt mindre (- 0.12 grader) än den globala uppvärmning som skedde under samma period (+ 0.6 grader), dessutom hade solens variation motsatt påverkan, alltså en kylande effekt. Att mänskligt orsakad global uppvärmning överstiger påverkan från både solstrålning och vulkanisk aktivitet bekräftas ytterligare av FN-organet IPCC i deras "6th assessment report". Slutligen har forskare observerat att atmosfärens uppvärmning till stort är begränsad till den lägre delen av atmosfären, ett tydligt tecken på mänskligt orsakad uppvärmning. Variationer i solstrålning kan, i motsats till dessa observationer, förväntas påverka hela atmosfären.

Ja, men bara om vi fortsätter. Ett massutdöende kännetecknas av att över 75% av planetens alla arter dör ut under en (ur ett geologiskt perspektiv) kort tid. Sådana massutdöenden har skett fem gånger i planetens historia. Forskning visar att arter just nu dör ut fortare än vad som kan anses normalt, ett varningstecken om ett potentiellt pågående massutdöende. En av orsakerna till detta är att vi, genom att bränna (och i framtiden fortsätta bränna) fossila bränslen, förändrar planetens temperatur i en takt som många växter och djur inte klarar av att anpassa sig till, då den snabba temperaturförändringen gör att arters habitat förflyttas väldigt snabbt.

Nej, men biobränslen kan hjälpa lite. Med biobränslen menas bränslen som kommer huvudsakligen från växter. De kan utgöra ett alternativ till fossila bränslen, speciellt i transportsektorn. Forskning visar att vissa (men inte alla) biobränslen kan orsaka lägre uppvärmning än fossila bränslen. FNs klimatpanel IPCC inkluderar biobränslen som ett alternativ nu för att minska utsläpp av växthusgaser. Notera dock att det, för människors förflyttning, finns betydligt billigare alternativ, exempelvis ett skifte till kollektivtrafik. Förstnämnda forskare noterar även att ett beroende av biobränslen för utsläppsminskningar har andra konsekvenser. Så som försurning, övergödning, vattenbrist och förlorad biodiversitet.

Nej. Lösningarna på klimat- och biodiversitetskrisen kan delas upp i tre delar: Utsläppsminskningar, naturbaserade lösningar (plantera träd, skydda mer skog, återställa våtmarker osv.) och direkt borttagning av koldioxid (e.g. CCS). FNs klimatpanel, IPCC, har jämfört olika möjliga lösningar och i samtliga scenarion behöver vi använda alla tre delar samtidigt för att uppnå netto-noll koldioxidutsläpp. När vi klimatkompenserar ersätter vi utsläppsminskningar (en del av lösningarna) med naturbaserade åtgärder (en annan del av lösningarna). Detta fungerar inte eftersom vi just konstaterat att båda dessa lösningar behövs samtidigt.

Sedan 1896. Då gjorde Svante Arrhenius kopplingen att användningen av fossila bränslen skulle öka jordens temperatur, vilket han skrev om och publicerade 1896.

Fossila bränslen (kol, olja och gas) innehåller kol som fångades från luften av levande organismer (växter, plankton, alger) under miljontals år. När vi bränner fossila bränslen släpper vi ut mycket av detta kol tillbaka i luften på en gång. Eftersom det inte finns någon naturlig process som kan ta bort allt detta kol lika snabbt som vi lägger till det, stannar en stor del av det kvar i luften som koldioxid (CO2), en växthusgas, vilket gör att jorden blir varmare och orsakar den klimat- och biologiska mångfaldskrisen.Fossila bränslen (Kol, olja och fossilgas) innehåller grundämnet kol, som tagits upp ur luften och lagrats av levande organismer som växter, plankton och alger under miljontals år. När vi bränner dessa fossila bränslen släpper vi ut enorma mängder av detta kol på en gång (i form av koldioxid, CO2). Forskare har visat att det inte finns någon naturlig process som kan avlägsna all denna koldioxid ens i närheten av lika snabbt som vi släpper ut den. Koldioxiden blir kvar i atmosfären, där den förstärker växthuseffekten och därmed orsakar klimat- och biodiversitetskriserna.

Ja. Aerosoler (väldigt små luftburna partiklar) som vi släpper ut (när vi exempelvis bränner något) tenderar att ha en kylande effekt på klimatet genom att reflektera en del av solljuset tillbaks ut i rymden. Men denna effekt är kortlivad eftersom aerosoler bara stannar i atmosfären under en kort tid (runt en vecka). Denna effekt kan temporärt maskera uppvärmningen orsakad av våra koldioxidutsläpp, som (till skillnad från aerosoler) stannar i atmosfären och påverkar klimatet i många hundra år. Den maskerande effekten är dock regional, eftersom aerosolerna lämnar atmosfären så fort. Forskare har visat på att snabbare uppvärmning i Europa delvis har att göra med en minskning av denna maskerande effekt, kopplat till regionala ansträngningar för att minska utsläpp av dessa aerosoler. Däremot fortsätter utsläpp av aerosoler att maskera uppvärmningen i många utvecklingsländer. Globalt antas denna maskering gömma en uppvärmning på 0.5°C utöver den uppvärmning som observeras idag. Den maskerande effekten av aerosoler har dock visat sig minska, vilket leder till att människans verkliga klimatpåverkan så småningom visar sig.

Vissa svar är skrivna på engelska från början, de måste därför översättas innan de kan visas här. Vi jobbar just nu för att se till att likvärdig information finns på båda språken och tackar för ert tålamod.