En ekonomi för människorna och planeten, inte för vinst

FD Jennifer B. Hinton

Den vinstdrivna ekonomin

En ekonomi är organiserad för att uppnå vissa mål. En hållbar ekonomi fokuserar direkt på att tillfredsställa mänskliga och miljömässiga behov. I motsats till detta är vår ekonomi för närvarande organiserad för att uppnå målet att företagsägare ska tjäna pengar. Jag kallar det för en vinstdriven ekonomi. Den består främst av vinstdrivande företag som är skapade för att generera vinst åt ägarna. Med vinst syftar jag på de pengar som återstår när ett företag täckt sina kostnader för leveranser, de anställdas löner och så vidare.

Idén bakom den vinstdrivna ekonomin är att alla gynnas eftersom investerare, när de strävar efter mer pengar till sig själva, kommer att starta upp företag som producerar användbara produkter. De kommer att erbjuda arbetstillfällen och inkomster till människor så att de kan köpa det de behöver. Vinstmotivet ska motivera företag att ta fram lösningar på våra sociala och miljömässiga problem. Låter bra, eller hur? Företagsägare tjänar mer pengar. Människor har jobb och de saker de behöver, och alla miljöproblem är lösta.

Tyvärr fungerar det inte så i verkligheten. Istället orsakar den vinstdrivna ekonomin kaos för människor och för planeten. Låt mig förklara. Det beror på att den vinstdrivna ekonomin hålls igång av önskan att bli rik. De flesta företagsägare tenderar att ackumulera den vinst de gör från sina företag. Samtidigt finns det en inneboende drivkraft för företagschefer att hålla lönerna så låga som möjligt för att leverera vinst åt ägarna. Och så drivs den otroliga ökningen av ojämlikhet som vi ser både inom och mellan länder på av den dubbla pressen av å ena sidan företagsägare som ackumulerar överskott och å den andra lönestagnation för arbetare. Faktum är att de senaste decenniernas globala ekonomiska tillväxt bara har gjort de rika rikare och lämnat de fattigaste människorna i världen i fattigdom (Alston 2020). En nyligen genomförd studie fann att de tio rikaste människorna i världen har lika mycket förmögenhet som de fattigaste 85 länderna (Baltrusaitis 2020). Det handlar om miljarder människor. Samtidigt har 800 miljoner människor inte tillräckligt med mat varje dag (Världshälsoorganisationen 2022). Tydligt är att vissa människor har långt mer än de någonsin kommer att behöva, medan andra helt enkelt inte har tillräckligt. Och sedan har vi förstås miljökonsekvenserna av all denna konsumtion och ekonomiska tillväxt.

Företag använder reklam för att förmå oss att köpa fler prylar så att de kan göra högre vinst åt sina ägare. De säger till oss att vi inte är tillräckligt vackra, att vi inte är tillräckligt smarta, och att vi inte är tillräckligt lyckliga, och att om vi bara köper, kommer deras produkter att göra oss smartare, lyckligare och vackrare. Företag designar också ofta sina produkter så att de ska bli föråldrade innan de behöver bli det. Detta kallas planerat föråldrande. Tänk på din bärbara dator, din mobiltelefon eller till och med kläderna du har på dig. Dessa produkter är rutinmässigt designade för att bli föråldrade så att du måste köpa en ny version förr snarare än senare. Så människor fortsätter att köpa mer och mer saker som de egentligen inte behöver. Och allt detta har enorma miljökonsekvenser. Alla våra produkter och tjänster kräver energi och material för sin produktion och förr eller senare blir de avfall. På detta sätt driver den vinstdrivna ekonomin fram miljökriser som klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald och avskogningen. Jorden kan helt enkelt inte bära denna nivå av konsumtion och produktion. Och ändå får vi höra av mainstreamekonomer och politiker att vi borde fortsätta försöka få ekonomin att växa. Det är vansinne.

Sammanfattningsvis genererar den vinstdrivna ekonomin både ojämlikhet och miljökriser eftersom den är organiserad för att göra företagare rika. Och det lyckas den väldigt bra med. Många företagsägare och investerare är faktiskt väldigt rika, men det har enorma mänskliga och miljömässiga kostnader genom exploateringen av människorna och planeten.

En hållbar icke-vinstdriven ekonomi

Om vi vill tillgodose allas behov i harmoni med planeten måste vi omorganisera ekonomin kring olika mål. Det krävs att ekonomin direkt fokuserar på mänskliga och miljömässiga behov. Men hur skulle en sådan ekonomi se ut? Hur skulle den fungera? Lyckligtvis har vi redan ett försprång. Det finns till exempel redan gott om mer hållbara ekonomiska institutioner på nationell nivå.

Länder kan ändra sina politiska mål och styra sina mätningar av utvecklingen bort från bruttonationalprodukten (BNP), vilken i princip bara är ett mått på hur mycket som produceras varje år. De kan övergå till exempelvis bruttonationallycka eller Happy Planet Index, mått som tar hänsyn till olika miljö- och folkhälsoindikatorer. Ett växande antal länder håller redan på att skifta till ett fokus mer direkt riktat mot sina befolkningars välbefinnande och mindre mot BNP. Till dessa länder hör Finland, Bhutan, Skottland och Nya Zeeland.

Företag och marknader kan också förändras. De kan inrättas för att gynna det bredare samhället istället för att göra investerare rika. Det finns gott om exempel på sådana företag över hela världen. Bland dem finns kommunalt ägda företag för förnybar energi, second-hand butiker som använder sina vinster för att lindra fattigdom, konsumentkooperativa livsmedelsbutiker som fokuserar på lokala producenter och hållbara transportföretag som använder sina vinster för att göra sina tjänster mer tillgängliga. Många av dessa företag är icke vinstdrivande, vilket innebär att deras juridiska ramar kräver att de har ett socialt syfte i grunden och att de använder all sin vinst för att uppnå detta syfte. Viktigt är att de inte kan leverera några vinster till privata investerare.

En ekonomi bestående av icke vinstdrivande företag skulle ha sociala och miljömässiga effekter som starkt skiljde sig från den vinstdrivna ekonomins. Först och främst skulle jämlikheten vara mycket större eftersom det inte skulle finnas några privata ägare som ackumulerar överskottet och ingen inneboende drift att pressa ner lönerna, så alla skulle kunna få en lön att leva på. I denna typ av ekonomi reagerar investeringar på sociala och miljömässiga förhållanden. Det beror på att icke vinstdrivande företag är uppbyggda så att de ska kanalisera investeringar och resurser för att möta samhällets behov och lösa problem. Viktigt är att denna typ av ekonomi kommer att göra det möjligt för oss att minska och bli av med onödig produktion och konsumtion, vilket är nödvändigt för att ta itu med miljökrisen. Eftersom icke vinstdrivande företag inte är pressade att generera vinst åt ägare kan de faktiskt minska sin försäljning och även stänga ner om de inte längre behövs.

En hållbar, icke vinstdriven ekonomi skulle innebära mycket mer av delning och byte. Vi kan till exempel dela verktyg, cyklar, bilar och tvättmaskiner i vårt grannskap. Och när du är trött på din gamla tröja som fortfarande är i bra skick, gå och byt den mot en annan tröja på ett klädbyte. Att dela och byta på det sättet låter människor tillgodose sina behov utan att köpa nya produkter. Och det är bra för miljön. Men det är också bra för människor när hushållen inte behöver köpa och företagen inte sälja mer hela tiden och alla tjänar en lön det går att leva på. Då har människor råd att arbeta mindre. Faktum är att många forskare inom hållbar ekonomi hävdar att vi borde ha mycket kortare arbetstid. Det skulle ge oss mer tid att göra njutbara saker som att ta det lugnt, umgås med nära och kära, idrotta och spela, skapa konst och musik och tillbringa tid i naturen.

För mig är ett gott liv fullt av skoj, kreativitet, lärande och kärlek. I dess kärna finns en känsla av samhörighet, meningsfullhet och trygghet - att känna mig förbunden med mig själv, med människorna runt omkring mig och med naturen, att veta att det jag gör spelar roll och att känna mig tillräckligt trygg för att njuta av det hela. Just nu sitter vi alla fast i en ekonomi som pressar oss att arbeta långa timmar i meningslösa jobb och som säger åt oss att shopping kommer att få oss att må bättre. Vi är kollektivt fast i en ond cirkel av stress, isolering och konsumism. Och det orsakar en miljökatastrof. Men lyckligtvis kan vi omvandla vår ekonomi till något hälsosammare, något som låter människorna och planeten blomstra. Vi kan ha en hållbar, njutbar, icke vinstdriven ekonomi.

Läs mer: www.jenniferhinton.org

Se videon på YouTube YouTube.